Värmebehov En villas energibehov består av tre delar: uppvärmning, tappvarmvatten samt hushållsel. För tappvarmvatten kan man räkna med ett behov på 3500 - 4500 kWh/år beroende familjestorlek, hygienvanor o dyl. (4000 kWh motsvarar ca 75000 l varmvatten d v s ca 200 l per dygn). Mer om varmvattenenergi i ett särskilt avsnitt. För hushållsel (= el för belysning, spis, TV m m) räknar man normalt med 4500 - 5500 kWh per år i ett småhus men variationerna kan vara stora. Har man t ex en frys (särskilt av äldre modell) kan elbehovet stiga rejält liksom om man har motorvärmare. Likaså kan bara ett ventilationssystem med mindre bra fläktar dra iväg med elbehovet 1500 - 2000 kWh per år. För uppvärmningen av ett nybyggt småhus (utfört enligt Boverkets byggregler) är uppvärmningsbehovet 9000 - 10000 kWh per år, vara för ventilationsluftens värmning ca 2500 kWh/år. Resten är s k transmissionsförluster, d v s den värme som går ut genom golv, tak, väggar, fönster och dörrar. Äldre småhus har i allmänhet sämre värmeisolering och ofta inte heller värmeåtervinning av ventilationsvärmet. Då kan uppvärmningsbehovet lätt stiga till dubbla eller mer, således till 20000 - 25000 kWh/år. I större småhus är det inte ovanligt att värmebehovet är både 30000 och 40000 kWh/år. Självklart inverkar även den plats eller ort där huset är beläget. I Kiruna är värmebehovet ca 60% större än för ett i övrigt lika hus i Malmö. Har man oljeeldning tillkommer oljepannans verkningsgrad. 1 m3 eldningsolja ger ca 10000 kWh men på grund av förluster vid eldningen kan man räkna med högst 7000 kWh per m3. Således behöver ett hus med 14000 kWh uppvärmningsbehov 2 m3 eldningsolja men klarar sig på 14000 kWh el vid elvärme. En byggnads behov av köpt energi för uppvärmning skiljer sig från byggnadens förluster. Värmetillskott från hushållsel, människor i byggnaden och från solvärme är betydande poster i byggnadens totala energibalans. Denna gratisvärme betyder i äldre småhus åtminstone 15% skillnad mellan köpt värme och byggnadens förluster och i nya småhus (med bättre isolering och värmeåtervinning) minst 20%, i extrema fall med stora södervända fönster upp till 25%. Med golvvärmesystem, där vattnet i golvslingorna cirkuleras kontinuerligt året om, kan än högre %-tal nås genom att värme tas från rum som värms av solen (då golvet fungerar som värmeupptagare) och förs över till andra rum. Denna s k omfördelning (som inte gäller endast solvärme) kan minska behovet av köpt värme med 10 - 15% eller mer. Ett vanligt sätt att ange en byggnads specifika värmebehov är att ange behovet vid 1 grads temperaturskillnad mellan inne- och utetemperaturen. För ett modernt småhus på 110 - 120 m2är det specifika behovet för transmission ca 70 W/K, d v s det behövs 70 W för att hålla 1 grad högre temp inne jämfört med utetemp och alltså 70 * 40 = 2800 W då det är 40 graders skillnad mellan inne- och utetemp. För ventilationsluften är specifika behovet 25 W/K om man har värmeåtervinning, annars 50 W/K. Därtill kommer att det behövs ytterligare 5 W/K för luftläckage i otäta väggar m m om ventilationssystemet är olämpligt utformat (se vidare avsnittet om ventilation). Totalt är det sålunda omkring 100 - 125 W/K i ett modernt småhus. I äldre hus kan specifika behovet vara mycket högre. Man kan själv enkelt ta reda på sitt specifika värmebehov i ett befintligt hus om man har elvärme, se separat avsnitt. Den totala energiförbrukningen i en byggnad beror inte endast på husets förutsättningar utan ofta i mycket stor grad på hur byggnaden används, dess värmetillskott och (i bostäder) levnadsvanor. Därför är det av ytterligt stor vikt att känna till byggnadens specifika värmebehov när man gör energikalkyler eller beräkningar av energisparpotentialen för en byggnad. Särskilt vid dimensionering av värmepumpar är det viktigt att så noga som möjligt känna till det specifika behovet för att kunna välja en optimal storlek på värmepumpen. Observera att det aldrig är god ekonomi att välja en för stor värmepump.